Benjamin Button


I förrgår var jag ute och sprang för förstagången på ett bra tag. Det var skönt och så gick inte så segt som jag hade trott att det skulle göra. Där i mot slarvade jag lite med stretchingen vilket resulterade i att mina ben inte dög mycket till dagen efter. 
Trotts detta fick jag för mig att ta en jäkligt rask promenad framåt kvällen(dagen efter alltså)  . Jag laddade min mp3-spelare med passande musik och begav mig ut. Efter nästan tre timmar så satte jag nyckeln i låset och steg in i min varma lägenhet igen.
Trotts den sena timmen var ja inte trött så jag satte på en rulle som jag på tvivelaktiga vägar hade skaffat i min ägo. Ja det var The Curious Case of Benjamin Button. En film om avsked om en pojke som föds som en gammal man och blir yngre och yngre ju längre filmen går. Filmen hade allt från en lugn berättarröst som tar historien framåt till ett lagom djup som inte blir för ytligt eller för tungt. Precis ett sådant kvasidjup som passar mig. 
Huvudrollsinnehavarna  Cate Blanchett och Brad Pitt lika bra och snygga som alltid.  

fsbvfs                  dgbngdefefbews       fwrfwrf
Cate är nog bland dom snyggaste i Hollywood kvinnlighet me like. Brad är ju Brad och det är inte mycket att orda om, grabben ser ju bra ut. 
Filmen påminner lite om Forest Gump men det är inte så konstigt kanske Eric Roth skrev bägge filmerna... Ja ja, bla bla oj vad jag kan. I alla fall jag tyckte att filmen var underbar, fantastisk, talangfull, det föll sig så att jag till och med grät. Jag grät intensivare till den här filmen en någon film på mycket länge. Gå och se den nu annars!

         
 
wfwdf

Det är inte helt utan att jag började tänka på mitt eget åldrande. För två veckor fann jag ett grått skäggstrå på hakan.  Det är nog något sorts ålderstecken. Det är dock något jag tar med ro sedan den dagen för två veckor sedan har jag inte sett till det där gråa håret. Dessutom är det ingenting om man jämför med Erik han har tusentals. Han kallar det akademisk skönhet men vi som känner honom vet att han bara är vanligt ful. =) 
Nej någon åldersnoja är det inte dags för ännu värre blir det till min nästa födelsedag (26år) då kliver jag in medelåldern.
Visserligen den väldigt väldigt unga medelåldern fast ändå. 



Your life is defined by its opportunities... even the ones you miss. 

//Josef
           

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0